man får skylla sig ensam..

ja har vaknat på helt fel sida idag.. känner mig väldigt bitter o inåtvänd, o har inte lust att göra nånting.. jag borde kanske inte ha sovit när oliver tog sin förmiddags lur från halv 10 till 11.. jag var helt slut när han vaknade det var varmt o klibbigt, så när man kommer upp så inser man hur korkad man
var som inte plockade upp före man gick o lade sig igen, då det var 1 grad svalare härinne. men nejdå.. man lämnar skiten, just för att det e så skitigt så att bara tanken på att städa upp efter sig få mig att sätta mig vid datorn gå inpå alla bloggar jag kommer på o läsa.. ibland går jag in på en som jag varit in på tidigare bara för att se ifall personen kanske har skrivit nu, sen loggar jag in på facebook varje halvtimme.. som om det skulle hänt nåt spännande, då normala människor säkert gör vettigare saker, jobbar osv än sitte ro uppdaterar sin status! ibland sitter jag bara o stirrar rakt ut o undrar hur i hela världen jag ska få krafter o energi.. man blir inte precis inspirerad när det e så litet o man ändå måste ha allting att stå framme.

sen tänker jag alltid, men okej då.. nästa gång han sover så fixar jag det, det går snabbt.. bor ju trots allt bara på 40 kvadrat..
nu har han sovit i 1 timme, o jag har inte kommit längre än datorn överhuvudtaget.
det skulle inte alls förvåna mig om han vaknar tidigare än vanligt bara därför, då blir jag änu surare för att jag inte har fått nånting gjort.
men orka, seriöst jag har två fönster plus dörr öppna det är 100 grader varmt.. ikväll kommer det vara lika sktiigt oc dammigt igen.
det e säert 50 spindlar o andra äckliga småkryp härinne nu också bara för det.
jag håller på bli tokig. p¨å mig själv o den här klibbiga lilla svinstian, som jag själv valt at bo i tillsvidare. och nu ångrar jag mig bittert.. men vad skulle vi annars bott.

nu ska jag öppna ett till fönster o välkomna alla insekter, jag dammsuger ändå upp dom sen när jag kommer mig för att ta fram den. ja jag ve att dom inte dör av det, men jag tar inte ens i dom med papper.. det kryper i hela mig.

nu måste jag göra något.. e nog inte så kul för mina pojkar när jag e på det här viset. men när man väl har börjat bli bitter så finns det bara mer o mer o bli arg över. jag förstår INTE hur jag ska överleva här flera veckor till..